Projekt Entreprenörskap i skolan

– Om tio år kan Bergslagen bli Sveriges entreprenörskapmetropol. Det finns mycket kraft här. Den måste bara lockas fram.

Det säger Per Egeryd, en av de företagare som sitter i styrgruppen för projektet Entreprenörskap i skolan. Måndagen den 15 augusti 2011 träffades styrgruppen, som har representanter från det privata näringslivet, skolan samt kommunala näringslivskontor, och de två personer som nyligen anställts för att utveckla entreprenörskap och kontakterna mellan näringsliv och skola: Johanna Berg och Klas Brynte.

Mötet ägde rum i Bergslagens Sparbanks möteslokal. Där har Johanna och Klas kontor, även om de formellt är anställda av Nora kommun och arbetar för de tre Bergslagskommunerna Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora.

– Syftet med projektet är att få ungdomar att stanna i Bergslagen, antingen som anställda eller som egenföretagare, förklarar Klas Brynte. Projektet ska pågå i fyra år.

Genomsyra hela verksamheten

Sedan de båda började arbeta den första augusti har en stor del av tiden gått åt att inventera vad som finns av liknande satsningar. Till exempel har lärare och skolledare utbildats genom EU-projektet SELF (Enterprising SELF för Sverige, Estland, Lettland och Finland har haft i syfte att ge elever, från förskola till gymnasium, en positiv attityd till entreprenörskap).
– Vi ska hitta sådana goda exempel och skapa en struktur för att erfarenheterna ska kunna används av fler.

Nätverksbygge

Johanna poängterar att det är viktigt att väcka skolornas och förskolornas intresse för entreprenörskap. Arbetet måste ge hållbarhet på sikt. Det ska byggas nätverk och ges förutsättningar för att de som arbetar med entreprenörskap ska kunna utbilda varandra.

Johanna har själv en bakgrund som gymnasielärare och har under sin lärartid arbetat entreprenöriellt trots att ämnena i sig varit teoretiska – psykologi, religion och svenska. Hennes erfarenhet kompletterar Klas bakgrund i bland annat Open for Business och Startcentrum.

Ögonöppnare

– Det är viktigt att ni som projektledare agerar ögonöppnare och inspiratörer för hela lärarkåren, säger Torbjörn Nilsson, egenföretagare i Kopparberg.

– Jag har sett många projekt komma och gå, inflikar Tomas Larsson, näringslivschef i Ljusnarsberg. Det viktiga är att det här inte bara syftar till att starta eget, utan framförallt att eleverna ska ta sig för, våga välja, hitta kraft och energi. Det är något som har saknats i skolan och som borde involveras i alla ämnen.

Näringslivet måste bjuda på sig

– Jag har jätteförväntningar på projektet, säger Christer Trägårdh, vd på Bergslagens Sparbank. Det är fruktansvärt svårt att få in unga på arbetsmarknaden. Det är därför ännu viktigare här än på andra ställen att näringslivet bjuder på sig.

Anne Resare vid utvecklingsenheten i Lindesbergs kommun betonar vikten av projektledarnas uppföljning och avstämning med styrgruppen.

Ligger rätt i tiden

Joakim Skoglund, näringslivschef i Nora, påpekar att satsningen ligger rätt i tiden. Skolverket har nu tryckt hårt på entreprenörskapstänkandet inom förskola och skola, och i många kommuner famlar man för att hitta rätt arbetssätt.

– Vi går in tungt med er som projektledare. Ungdomar ska veta vad som finns på hemmaplan. Det ska leda till ett mindre utanförskap och ska göra att det ska bli roligare att plugga, helt enkelt.

Satsningen behöver ske på både elevernas personliga nivå samt i skolans allmänna förhållningssätt.

Måste vara naturligt

– Det är viktigt att detta blir en naturlig del i skolan, framhåller Ljusnarsbergs bildningschef Anders Nordlund.

– Skolans perspektiv är inte att utbilda företagare men att stimulera kreativiteten hos eleverna, förtydligar Kaj Söder, förvaltningschef för barn- och utbildning i Lindesberg.

Gemensamt betonade gruppen att projektet måste ge konkreta resultat.

I styrgruppen ingår även företagaren Alf Carlsson från Nora samt Richard Linder, bildningsförvaltningen i Nora.
(Text och bild Maria Lindstedt
Informatör Lindesbergs kommun)